Modersmålens dag den 21 februari är utlyst av UNESCO till stöd för alla språk, för mångfald och för likvärdighet. Goda språkkunskaper är centrala för alla barn- och elever. Här i Sverige är det särskilt viktigt är det att förstärka möjligheter till goda språkkunskaper för de elever som inte når de nationella målen. Många av dessa elever bor i förortsområden till våra större städer. I Malmö har exempelvis varannan elev en två eller flerspråkig bakgrund. I Stockholm och Göteborg är var tredje elev uppväxt med ett annat modersmål än svenska. Vi modersmålslärare vill medverka i en utvidgad satsning i skolan. Ett viktigt inslag i en sådan satsning bör vara språk- och kunskapsutvecklande arbete i och på modersmål. Undervisning i och på modersmål har ju dessutom en viktigt kulturbärande och identitetsstärkande funktion. 

Modersmålsundervisning anordnas idag ofta efter ordinarie skoldags slut. Förutsättningar för verksamheten och dess kvalitet är mycket skiftande. Ett fortsatt utanförskap för modersmålsundervisning motverkar samverkan, likvärdighet och integration i förskola – och skola och därmed också i samhället. Det finns stora möjligheter. Vi har ju redan en oersättlig grund, en flerspråkig, mångkulturell förkunskap hos många barn, unga och vuxna. Med en väl samordnad användning och utveckling av dessa resurser skulle mycket mer kunna göras för flerspråkiga barn- och elevers identitetsutveckling, kunskapsutveckling och språkutveckling på alla språk. Skolan skulle också få en bättre möjlighet att möta nyanlända elever och att skapa ännu bättre kontakt med hemmen. 

Modersmålsundervisning bör integreras helt i den ordinarie skoldagen. Kraven på verksamhetens kvalitet bör höjas samtidigt som goda erfarenheter tillvaratas. Satsningar på kompetensutveckling och ett vidgat uppdrag för lärarna i de olika modersmålen bör genomföras. Lärarstuderande och lärare med flerspråkig bakgrund bör erbjudas vidgad kompetens att kunna undervisa även i och på modersmålet. Alla lärare bör vidga sin kompetens kring språkutveckling och flerspråkighet. Språkkunskaper i alla språk bör följas upp i alla barn- och elevers individuella utvecklingsplaner. En integration i ordinarie skoldag skulle öka samverkan och transparens i verksamheten. Samordning av alla former av språkundervisning och språkstöd bör ske på nationell nivå. I förskola, förskoleklass, öppen förskola och på fritidshem är flerspråkig verksamhet mycket begränsad trots att språkforskning förespråkar insatser i en så tidig ålder som möjligt. 

Ett kraftfullt initiativ tycker vi skulle vara ett datum att arbeta mot, låt säga 1 juli år 2008. Då ska nationella styrdokument, kommunal organisation, personalens uppdrag och kompetens vara utvecklad och samordnade för att förbättra språkstöd i förskola, för att förbättra och integrera all språkundervisning i den ordinarie skoldagen. 

Muhamet Muriqi, Landskrona, Ulla Högstedt, Stockholm, Zeljta Knezevic, Halmstad, Nahid Biglari, Malmö, Jose Flores, Stockholm, Hoa Singstrand, Kristianstad, Justinian Kiwanuka, Stockholm, Sevleta Hrustic, Trollhättan, Nilgun Tuncelli, Stockholm, Minya Tseggay, Stockholm, Haydar Diljen, Västerås, Sirirat Gustafsson, Stockholm, Hanna Altun, Örebro, Mei Tjio, Kristianstad, Anna Sebrscen, Halmstad, Magdalena Busk, Borlänge, Vera Paulsson Lund, Bulent Darcan, Stockholm, Timo Oldén, Stockholm.